SKRÄCKHISTORIA - INLOGGAD

Den första oktober 2016 gifte sig Charlie Carver och Kala Brown. Paret, båda i trettioårsåldern, berättade den glada nyheten för sin familj, sina vänner och sina bekanta genom att Charlie uppdaterade sin Facebooksida. Ovanför parets profilbilder – Charlies teckning med seriefigurer, och Kalas selfie – står det att de gifte sig en månad dessförinnan, den första september.

I vanliga fall hade nog de flesta glatt sig för deras skull. Men kommentarsfältet till Facebookuppdateringen fylldes inte av gratulationer och hyllningar, utan istället oroliga frågor och desperat vrede. Och det kan man ju förstå. Personen som publicerade uppdateringen om äktenskapet, och som för den delen skrev en del andra kommentarer och statusar på Charlies Facebooksida, lät inte alls som honom. Och Charlie Carver och Kala Brown hade ju varit spårlöst försvunna i över en månad.

Vad hade hänt med det försvunna paret och den mystiska människa som var inloggad på Charlies Facebookkonto?

Allt började den 31 augusti, när Charlie och Kala skulle bjuda en vän middag. Vännen gick vid den avtalade tiden hem till paret, men där var det tomt. Senare skulle filmen från en övervakningskamera i huset visa hur Charlie gick till jobbet, men aldrig kom hem igen. I deras lägenhet fanns receptbelagda mediciner, glasögon och linser kvar, ja till och med Kalas lilla hund Romeo gick runt ensam kvar i lägenheten. Paret självt var försvunnet.

Ingen fick tag i dem via telefon eller sociala medier. Ingen visste vad det hade blivit av dem. Polisen undersökte saken men står två månader efter att de försvann handfallna. Och mysteriet blev inte mindre av Charlies plötsliga aktivitet på Facebook. Först giftermålet den första oktober. “Plötsligt exploderade kontot av innehåll”, skrev Washington Post i en artikel och fortsatte: “Det såg först ut som spam, men vid en noggrannare koll visade mycket av uppdateringarna ha kopplingar till paret. I snabb följdes lades nyheter om det försvunna paret upp, tillsammans med nyheter om andra människor som också försvunnit. Märkliga, våldsamma bilder och memes dök upp. ‘Om jag inte hade varit vansinnig hade jag nog blivit galen’, stod det i en. I en annan stod det ‘Ibland gräver jag djupa gropar ute på bakgården sent om natten, bara för att hålla mina nyfikna grannar på tårna.’”

Konstigast av allt var kanske Charlies egna kommentarer. I kommentarsfältet till uppdateringen om att han och Kala gift sig kom han in och besvarade människor som upprört frågade var Kala var någonstans. “Kala är med hennes make Charlie”, stod det, fast felstavat och utan punkter eller andra skiljetecken. Varför kontaktar hon ingen, frågade någon. “Hon vill inte”, svarade Charlie. Vem det var som skrev kommentarerna från Charlies konto vet ingen. För om det var Charlie, varför skulle han då skriva sitt eget namn i tredjepersonsperspektiv? Det gör ju bara galningar… Eller människor som plötsligt blivit galna.

Vad som hänt Charlie och Kala, och vem det är som uppdaterar hans Facebooksida, vet vi inte. Men historien har fått stor uppmärksamhet, kanske för att den i grunden väcker en skräck vi alla har. När vi kommunicerar med våra nära och kära över internet – hur vet vi egentligen vem som gömmer sig på andra sidan? Spam och bluffmejl som försöker lura en att man pratar med någon man känner har man ju sett, och allt går ju att hacka… Men skulle vi verkligen känna igen ett försök att härma en av våra närmsta, om den som försökte lura oss gjorde det snyggt nog? Gnager inte den rädslan alltid i ditt bakhuvud också, om så bara litegrann?

Gillar

Kommentarer