DU FATTAS MIG

Ikväll fick jag ett besked som fick hjärtat att gå mitt itu, tårarna bara rann nerför mina kinder där jag satt framför sambon. Jag tänkte det kan bara inte vara sant, det får inte vara sant. Du får bara inte vara död!

Men det är så. Du finns inte längre.

Sist vi sågs det var då jag jobbade på sjukhuset, - innan jag gick på semester. Du sa så fina styrkande ord - de orden kommer jag att bära med mig så länge jag lever. Mina sista ord till dig, dock vet jag inte om du var i de skick att du kunde ta emot de, jag fick inget svar - men det var iallafall; ”Jag älskar dig”

Jag kommer aldrig mer att få några telefonsamtal ifrån dig.
Jag kommer aldrig kunna få träffa dig igen.
Jag kommer aldrig få krama om dig igen.
Jag kommer aldrig få se ditt leende och dina ögon som sken upp när du såg mig på jobbet.
Jag kommer aldrig få höra din röst igen.

Du ville träffa mig och sambon under våran semester. Nu är det inte säkert det blir någon tripp till Vuollerim överhuvudtaget, ja jag har tappat hoppet om det. Vi kommer heller inte kunna komma förbi dig och fika som vi hade pratat om, för du är inte längre där.

Jag tappa fästet när du lämnade mig. Men en sak vet jag, att när min tid är kommen så lär du och min mamma möta mig. Det är jag säker på.

Vila i frid älskade SB ❤️ Du är saknad! Varenda tår jag fäller, dom är till dig.

Gillar

Kommentarer