♕ Dagens MEST pinsamma människor-arkiv –

Förstår inte poängen med att bestämma över en annan. Som något kontrollfreak som styr och ställer. Exempelvis såna som tvingas av sin partner att sluta blogga, ha instagram och Facebook – why? Känner till många som fått ta bort bloggen pga sin partner. What a fu..!

Med handen på hjärtat, om man håller mig för hårt i kopplet, så sliter jag mig lös. Och flyr. Jag vänder inte tillbaka. För jag är van vid bloggen och instagram. Skulle nån tvinga mig att ta bort är valet enkelt. Älskar att blogga och instagrama. Tycker det är kul och varit en del av mitt liv så länge. Skulle inte vara lycklig utan de.

Har bloggat och kört instagram så länge jag kan minnas och vill fortsätta med det tills jag personligen ledsnar. Fått samarbeten i mängder, verkligen kämpat så hårt för att få allt att rulla, få de perfekta bilderna men ibland blir de alldagliga och tråkiga. Men att fota, det finns inget roligare. Jag måste skärpa mig i mitt fotande tror jag 😉

Men nej, att tvinga någon att ta bort något som man tycker är kul (vi tjejer är mycket för att blogga och hålla på med instagram) så varför ta bort något som någon annan gillar. “Ta bort bloggen/instagram annars är det slut” Snacka om problem hos sig själv.

Känner faktiskt till många kvinnor via bloggen som är mellan 30-60 år som bloggar, helt underbara och trevliga människor varav deras partner låter de hålla på med det dom tycker är roligt. Det är kärlek.

Och bara för att äckel och snuskhummer kommenterar och skriver till en så betyder det ju knappast att man faller för de. Bara för att man är snygg, och blond betyder det inte att man är lättfotad & dum i huvudet att man går bakom ryggen på sin partner. Vad har man för syn på en person om man tror det? Finns inte mycket tillit då eller hur?! Så varför är det då ens någon vits med att fortsätta vara ett par?

Jag gjorde inte som andra i år, på nyårsafton utan kör som sagt alltid mitt race. Jag har inga jävla nyårslöften, nej nej. Jag har bara insett att jag måste ändra min livsstil och fortsätta så som jag alltid har gjort. Inte släppa in folk för fort, inte lita på alla och sen det viktigaste; dra när varningsflaggan står på topp.

Jag fokuserar inte på såna som inte hör av sig, eller inte svarar på ens meddelanden. Jag raderar alla, visst kan kan ha de på facebook men mer energi lägger jag inte ner på såna. De är ändå inget att ha. Vill folk ha kontakt med mig, ha mig i sitt liv så får de ändå höra av sig, eller svarar då man skriver. Ogillar präktiga människor som tror de är för mer. Då sätter jag näsan i vädret, och går vidare. De tar alldeles för mycket energi.

När jag fick min nya mobil så rök många nummer för vissa orkar jag inte lägga krut på fd vänner och såna som ja, inte har visat något som helst intresse av mig. Läs tidigare punkt. Jag har de viktigaste kvar nu, så om jag undrar vem du är om du ringer eller smsar; well bli inte ledsen men har nått till en punkt att jag inte orkar lägga energi på folk som ändå inte bryr sig om mig 🙂

En viss person har försökt svarta ner mitt namn och rykte men har fått bekräftat från en person på mitt jobb att hon har gjort sina egna uppfattningar om mig, ser mig som en gullig och trevlig tjej. Känns skönt att många är vuxna, för vissa rykten och skitsnack är sällan sanna. Oftast är folk sårade, ledsna och besvikna att det blev som det blev men sagt jag inte har otalt med någon. Vill folk snacka, låt de – jag har insett sen länge att alla kan inte älska alla. Men alla kan heller inte ha bra smak 😉 Sen får man ju veta efter allt, vilka man vill ha sitt liv och inte. Vad händer härnäst liksom?

Vi somnade vid 19.00 tiden igår och gud vad jag sov bra 🙂 Nu vaknade vi här vid 04.00 tiden – känns grymt att dygnet är tillbaka vänt igen.

Hoppas ni mår bra och inte vaknar bakis eller har fylleångest 😉 Snart är det jul – behave!

Jag har lessnat på att supa, förstår inte de som dricker och dricker som sen inte kan kontrollera sig alls. Tänker på det kring jul också, var själv med om fylla på julen så efter julklappsutdelningen smög man sig upp på rummet med klapparna & gömde sig där. Hade ångest, mådde skit och grät ibland.

Ville bara vara med om en nykter bra jul men inte då. Alkohol existerade.

Kom ihåg de alla ni som har problem med erat behov av alkohol, dricker ni era 311 stycken snapsar på jul, öl och allt vad ni nu halsar i er, det är ni som förstör för andra i slutändan. Inte tvärtom. Alkoholen gör en knäpp. Ni skrämmer barnen, husdjuren, familjen, släkt och vänner, ta det lugnt med alkoholen.Slutdiskuterat. Skärp er!

Gud så bra det går idag men nog är det mycket skitsnack, vänder och vrider på det man säger & ryktesspridning , det värsta som finns – man får höra från ssk t.om. Finns många tragiska människor men oftast är det de som mår dåligt som håller på.

Nåja så länge vi gör vårat jobb sen måste man TÄNKA SJÄLV! Inte bara “Ja hon sa si och så” Men tänk själv och vem vi sköter om. Nåja detta ska inte förstöra min dag, jag vet jag är bra på det jag gör iallafall 🙂

Mår man bra utav att sprida rykten? Mår man bra av att kräkas glåpord? Mår man bra av att sprida skit om folk? Mår man bra av att vilja trycka ner någon annan?

Nej nu ska jag sova & skita i alla andra. Ska verkligen visa vem jag är och visa er andra vilka ni är. Fast ni kanske redan vet.

Im Done!

Godnatt eller nå..

Somnade rätt sent, men var rätt så arg så sömnen drog ut ett bra tag. Man kan inte säga att jag var arg, mest irriterad och besviken, tankarna snurrade och blev lite rädd ärligt talat, men efter ett tag somnade jag. Ja, klockan var kanske runt 10.30 då jag väl kunde slappna av, och vaknade med panikångest, hade svettats och frös som fan så klev upp. Blev en obehaglig känsla i hela jävla kroppen. Hatar när det händer, har en känsla i kroppen att jag har drömt en marddröm som INTE var så där helmysig om man så säger.

Blev gladare då jag loggade in på min blogg och såg statestiken, samt alla fina kommentarer ifrån er. Fattar ni hur underbara ni är?

Sen en annan sak måste jag ta upp, och det gäller alla.

När det kommer till mitt liv så måste jag bara vara hård och säga att det är just det, mitt liv. Jag väljer exakt vad jag vill göra med det. Jag vill inte att folk ska bli sura över mina val, att jag går min egen väg. Vet ni om att allt jag har gjort, är mina egna beslut. Då jag flyttat, då jag valt mina vänner, då jag valt att festa ofta tidigare med min fd vän R i Piteå, då jag började snusa, då jag valt att släppa bråk med folk, då jag gjorde fejkanvändarna. Jag har gjort dessa val av många olika anledningar, alla val var verkligen inte bra, och insett mina misstag men de var MITT VAL, ingen annan har tvingat mig. Jag är van att gå min egen väg, jag hatar när folk säger åt mig vad jag ska göra och inte göra. Jag har haft en mamma, och hon var den enda som fick komma med råd och tips även om jag inte alltid lyssnade, men ni förstår nog principen.

Många blev osäkra och var väldigt rädda om mig, då jag sa att jag skulle flytta till Gällivare. Många verkligen sa de bokstavligt till mig, saker som; “Blir du utkastad på gatan, hur gör du då?” “Är du säker på vad du gör?” “Vill du verkligen flytta härifrån då du sagt att Piteå är ditt hem”

Jag vet själv vad jag vill, det jag känner inombords kan ingen utav er känna. Mina vänner får göra sina val, även om jag inte alltid är 100% glad att de gör vissa saker men jag stöttar de, jag orkar inte komma med åsikter eller säga vad jag tycker om saker och ting. Varför? För det är deras liv. Vad jag än säger, vad jag än tycker så spelar det ingen som helst roll i deras val. Jag kan inte tvinga någon att göra saker de inte vill, bara för att jag är rädd om de.

Jag valde att släppa bråk och intriger med folk, gud vet hur många jag mailade för att visa de klart och tydligt att jag släppt garden med de, att jag inte vill bråka och faktum är; att för varje person jag släppte gammalt groll med, dessto bättre mådde jag. Jag har inte varit så här glad och lätt inom mig på flera år. Men det bråk jag löste allra sist, förändrade mig totalt inombords. Jag kan medge att jag har varit en lite bitterfitta de senaste åren, lättretlig och deppig, mått dåligt psykiskt pga alla bråk med den här personen. Så en dag bad Emy mig att höra av mig till personen och bara släppa allt, och först var jag tveksam. Kommer det bli en förändring? Men vad kan det skada? Om saker och ting händer igen, då vet jag ju det och kan hantera de bättre än sist.

Så tillslut skrev jag till personen och faktum är, att resultatet blev bättre än förväntat. Jag kände att ju mer vi pratade ut, redde ut saker, fick saker förklarat för varandra, släppa ut allt agg, alla känslor så insåg jag direkt hur fel allting blivit. Vi båda har betett oss illa, vi båda har blivit sårade, ledsna och arga. Och vi båda vet vilka idioter vi har varit. Och jag märkte hur personen hade förändrats, i hennes sätt att se på saker och prata och argumentera. Jag blev helt paff, inte är det samma person som den person som betedde sig illa emot mig. Ju mer vi pratade dessto mer öppnade vi upp oss och sa varför vi gjort våra dumma val, varför vi betedde oss som svin emot varandra.

Idag är vi vänner, ja vänner.

Ni läste rätt och jag kommer inte ändra åsikt. För saken är den, jag vägrar drama, tjafs och bråk. Jag vägrar folk som hyser agg bara för att jag har förlåtit den här personen, även om folk drar sig undan. Men det skiter jag fullständigt i och jag kan inte hjälpa att ni inte kan acceptera detta men det är erat problem, eran huvudvärk. Inte mitt. Jag vet, att det är folk som skriver en massa negativ skit både till mig och henne. Så jag ber er nu, snällt och tydligt;

Ge fan i vårat liv, ge fan i vårat val. Sluta dömma när ni inte vet ett skit. Ja jag har sett vad någon utav er har skrivit till henne, jag har sett kommentaren och det fick mig att rysa och blev så jävla förbannad. Vem fan tror du att du är, som har mage att skriva anonym kommentar till henne? Ditt fega jävla äckel. Hur vet du att hon är den samma idag, som hon var då? Hur vet du, att hon inte har förändrats? Du behöver inte bry dig, det är inte du som löst problem med henne, inte du som släppt allt bråk med henne? Du behöver inte ha med henne att göra, så back the fuck OFF! Det är JAG som har löst problem med henne, det är JAG som har släppt allt bråk med henne. Inte du.

Sandra, jag är glad att vi äntligen har löst allt bråk och alla drama kring oss. Vi var som katten på het gröt, kastade en massa skit på varandra och vet du, det var inte okej.  Jag mår så mycket bättre, är gladare och inte lika deppig..allt inom mig (den tunga ryggsäcken) blev 10 gånger lättare efter vi pratat ut och sagt allt som behövdes sägas. Jag är så glad att vi löst allt, förlåtit varandra och att vi har valt att gå vidare.

Jag önskar bara att fler kunde det..

De flesta som bryr sig, de är ju de jag jobbar med, mina närmaste vänner och sambon. Sen är det inte så många fler, så jag tog bort en drös med vänner på facebook bland annat för jag kände; “Varför i helvete ska jag ha de där?! Vad har de gjort för mig? När jag är den enda som hör av mig?” Folk man stod nära men som beter sig som, döingar typ efter mina misstag som jag gjorde för några år sen.

HALLÅ DET VAR FÖR FAN FÖR 6-7 ÅR SEDAN, när fan ska ni gå vidare och släppa allt och glömma det som hänt?

Ni är så patetiska så det finns inte. Vissa är vuxna människor dessutom, skäms! Ni är borttagna och det finns ingen återvändo, ni behöver inte smsa senare och börja fråga hur jag mår, ni kommer ändå inte få något svar. Ni har visat “erat intresse”, så ni har förlorat mitt. Väx upp! Inse att folk gör misstag, står för de och går vidare. Något ni ska fundera på, är att ta er en titt i spegeln – när ni kan säga att ni aldrig gjort några misstag någonsin, då kan ni vända på klacken och gå. Men vet ni själva att ni gjort misstag ni inte är stolta över, vad hindrade er från att höra av er?

Så jävla trött på de som fortfarande dömmer mig, surar och snackar skit, sk familjemedlemmar osv. Ni har bränt era påsar, ni får mig ALDRIG tillbaka. Ja ni kan snoka i min blogg, skriva en massa patetiska kommentarer ANONYMT om ni vill. För det är ju exakt det ni gör. Moget? Det visar hur låga människor ni är. Jag har fått nog av drama, tjafs och bråk så vill ni starta drama, skriv till någon som bryr sig. Ni är döda för mig.