• ♕ Åsikter,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Svar på tal!,  ♕ Vänskap/Vänner,  ♕ Visste ni?

    Så enkelt är det ❤️ Friends are forever

    Jag har de bästa vännerna man kan ha. En av de betyder väldigt mycket för mig och det är Emy. Trots ett missförstånd som mest var mitt fel, för under den tiden hon förklarade detta mådde jag så dåligt, var ledsen och var inte så där lyhörd. Så ett stort missförstånd skedde, trots hon sagt hur saker låg till.

    Liksom ex har velat förstöra mellan mig och mina vänner och de lyckades. Det lär aldrig ske idag. Mina vänner har alltid funnits där, alltid stöttat och bryr sig om mig. Skulle aldrig klara mig utan dom. De är min familj ❤️ Såna som vill sabba andras relationer är oftast olyckliga idioter som vill ha kontroll. De är bara skit! Utan mina vänner hade inte jag suttit här idag och många av de har funnits i 17 år, några inte alls så länge men nog pass länge att jag inte kan leva utan dom. Jag älskar dom så sjukt mycket. De är mitt liv❤️

    Första fotot på mig och Emy – ever 😍 Underbara minnen och ett av mina favorit kort på oss två. Älskar dig gumman ❤️

    Sen min andra bästa vän är Johanna. Oavsett vad som än har hänt, folk har försökt komma emellan så står vi sida vid sida ändå. 17 jävla år tillsammans och vänskapen är densamma trots alla mil emellan oss. Hon är som en syster för mig, har alltid funnits där och lyssnat, stöttat. Skulle inte klara mig utan henne. Älskar henne så sjukt mycket så hjärtat går sönder. En familjemedlem utan dess like. ❤️

  • ♕ Åsikter,  ♕ Känslor/Tankar/Ångest,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ My Diary,  ♕ Svar på tal!,  ♕ Tips!,  ♕ Visste ni?

    Jag kan bara inte..

    Jag har många önskningar, det är såna saker som gör MIG lycklig och glad – det lär jag aldrig få. Det uppfattas som tvång. Känslorna strömmar igenom kroppen, man känner sig ledsen, och väldigt orkeslös. Många anser såna saker som “Det är inte så viktigt” Men JAG är inte som alla andra. Jag är en speciell och unik upplaga. JAG ser det som något fint. Det betyder för mig. Hur andra ser på saken, det skiter jag i. Kalla mig va fan ni vill. Det rör mig inte ryggen. Mina önskningar, lär aldrig någonsin slå in. Och kan inte de se till att mina önskningar kan slå in, så kan inte jag se till att andras drömmar kan slå in. Det gäller att ge och ta.

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Ångest,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ My Diary,  ♕ Stalkers/Haters,  ♕ Svar på tal!,  ♕ Tips!,  ♕ Visste ni?

    Man blir bara så trött…

    Gud vad jag har sovit gott, från 05:00 ungefär till 06:30 men tänkte försöka somna om för mår inte så bra. Har som en klump i mage och bröstkorg. Vill gråta men ändå inte. Så mycket som snurrar i skallen så idag/inatt ska jag bara göra det som får mig att må bra. För jag bryter ihop snart, är inte mig själv och känner saker och ting förändras sakta men säkert inom mig. Bra eller dåligt, det kan jag tyvärr inte svara på. Det kan andra avgöra, inte jag. Men jag tror en del av det hela ligger och bubblar inom mig så ska faktiskt dra upp det här i detta inlägg.

    Jag vet och jag känner att den gamla Tess, kommer fram mer och mer. Den jag var för flera herrans år sedan. Typ då jag träffade Emy för första gången, många minnen dyker upp mer och mer. Den person som jag var då var varken stark, hade inget självförtroende eller självkänsla. Men idag är jag något starkare, jag känner mig så jävla snygg och så jävla bra som person och ja jag har blivit mer kaxig för jag orkar inte ta skit längre. Visst kan folk såra mig men det får stå för dom, och deras misstag. Som vuxen får du stå för de konsekvenser som du orsakat, vare sig du kallat mig för dumma saker, hängt ut och pikat mig i bloggar och fan å hans moster.

    Förr tog jag skit på skit utan att ens yttra mig om det eller ens hade kraften att säga ifrån. Jag lät all ilska, all ledsamhet bubbla inom mig istället. På den tiden lät jag folk trampa på mig, Emy var den som ville jag skulle säga ifrån, och inte tillåta sånt men när jag fått tillbaka Emy i mitt liv, vi har snackat om allt mellan himmel och jord och allt väcks till liv – så har jag börjat med det mer och mer. Och jag vet vem jag vill vara, dock har jag vetat det länge nu därav har jag förändrats som fan. Många som kände mig förr, känner inte mig idag. Ni skulle bli chockade många av er. Men jag har bara en sak att säga till er alla – äntligen har jag kraften att få ner allt jag känner inom mig, svart på vitt ( och ni som tar åt er, ta åt er – ni som inte gör det, tja då har det inte med er att göra)

    Jag tänker inte ödsla tid eller energi på dom som inte bryr sig ett skvatt om mig. Samtal, sms whatever. Ni är ändå inget att ha för vem orkar jaga människor hela tiden? Varför ska jag visa intresse hela tiden? Varför ska jag alltid vara den som hör av mig och väntar i veckor, månader på att andra ska höra av sig. Jag är 37, jag har inte tid, ork eller energi för sånt längre.

    Jag orkar inte ta åt mig vad folk tycker och tänker om mig. Vare sig det handlar om hur jag är som person eller att jag gjorde fejkanvändare för 7 år sedan. De som skiter i mina misstag, de betyder mer för mig än någon annan. Ni andra är, ja jag kan säga att mina hundars bajs är finare än er. Ni får tycka vad fan ni vill om mig, ni känner inte mig. Inte på lång vägar. Ni vet helt ärligt inte vem jag är. Ni tror er veta efter några sms, och samtal “Vi känner Tess för vi har pratat i telefonen, så här är hon” Men när dessa pantade fjollor sitter och dömmer en för de tror sig veta dittan och dattan, att jag är si och jag är så – då sitter jag praktiskt taget och garvar så jag pissar på mig. “Hon tänker ditten och datten” “Hon är faktiskt sån för det har hon bevisat” VAD FAN HAR JAG BEVISAT? NI HAR ALDRIG TRÄFFAT MIG FÖR HELVETE! Plus jag vet vem jag är och hur jag är som person. Det vet inte du. Ingen annan vet egentligen hur jag funkar, vad jag tänker för jag säger inte allt jag tänker. Det är få av mina vänner som vet exakt vem jag är för de har känt mig i snart 20 år. Vem av er har känt mig så länge, räck upp en hand.

    Vem fan bryr sig egentligen? Dessa människor söker detta drama kring mig, få uppmärksamhet av mig och jag är trött. Ni finns bara för att dömma mig. Ingen kan sätta någon jävla diagnos på mig. “Psykopat” “Lögnare” “Mytoman” “Idiot” Sånt där skakar jag bara av mig. Varför ska jag bry mig om glåpord när jag vet exakt vem jag är? Jag kommer att dra något som mamma brukade säga till mig då jag blev mobbad och folk kastade glåpord efter mig “Den som sa det, han/hon var det!” Moget? Inte särskilt men jag tror det ligger ganska mycket i det faktiskt.

    Vill ingen “ödsla” tid på mig och umgås med mig, gör det inte då. Vem orkar ödsla tid på någon som inte bryr sig ett skvatt om mig, varför ska jag som sagt jaga? Jag jagar konstant känns det som. Ja jag är en spontanmänniska, kan få för mig att vilja göra massor med saker men när man märker att folk inte ens vill vara i min närhet så tappar jag suget att ens yttra ett ord till människan igen.

    Jag har förändrats, har hunnit fundera mycket inatt och på morgonen innan jag la mig. Jag har börjat känna efter vad jag vill här i livet, vad jag känner och vad jag inte känner. Jag har nu kommit fram till att visas det inget intresse från folks sidor så ryker de, bort från mitt liv. De som älskar mig för den jag är, som bryr sig och vill ha mig i sina liv, som vill spendera tid med mig – ni får mer än gärna stanna. Men trött på detta mjäkande, där folk tar för givet att de känner mig och vet hur jag är som person – när de inte känner mig för fem jävla öre.

    Jag vill tacka er alla underbara vänner, bekanta, bloggbekanta som jag har fått lära känna. Tack!

  • ♕ Åsikter,  ♕ Bloggen/Statestik,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Stalkers/Haters,  ♕ Svar på tal!,  ♕ Tips!,  ♕ Visste ni?

    Saker jag inte förstår!

    Om man ena dagen sitter och smutskastar mig i sin blogg, inför andra bloggare snackas det skit – varför då fortsätta läsa min blogg? Detta är så skrattretande så vill bara spy. Jag och sambon diskuterade detta, då vi såg på Trolljägarna. Om man inte gillar en person, skit bara i den personen då? Vad är det som är så svårt? Okej, för det första;

    • Läs inte personens blogg.
    • Skriv inga kommentarer. Vare sig hat eller NEJ, skriv ingenting. Skriv inte ett piss.
    • Yttra inte något om personen i din blogg. Inga uthängningar, pikningar. För gör du det, well då söker du drama och bråk (kanske det ditt liv går ut på?!) Vad vet jag, kanske du söker uppmärksamhet men ett tips från mig; Gå bara vidare. Fortsätt bara att leva ditt liv! 🙂
Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial