• ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Jobb/Framtid,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Livet som undersköterska,  ♕ My Diary,  ♕ Självförtroende/Självkänsla,  ♕ Visste ni?

    Vilken körig natt…

    Gud vad jag har jobbat på hårt inatt, jag har gått på larm, jag har fixat smörgåsar, jag har hämtat Jokkmokkstvätten (som hade kommit igår men som ingen tagit upp), jag har fixat kaffe. Som tur är så har resursen hjälpt med en hel del också 🙂

    Varmt är det också på huset, gud vet hur mycket vatten och saft jag har druckit men känner mig sjukt nöjd över mitt jobb. Ja jag måste säga att jag är bäst 😉

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Minnen/Barndom,  ♕ My Diary,  ♕ Stalkers/Haters,  ♕ Tips!,  ♕ Visste ni?

    Det var ett avsked utan dess like..

    Jag är så sugen på att fara ut med sambon och hundarna någonstans, typ skogen vid en mysig sjö eller något. Bara vara. Tror att resan till Vuollerim, var det bästa avslutet jag kunde få, jag kände att jag väcktes till liv, den lilla Vuollerimtös som en gång bodde där, växte upp där – är tillbaka, jag bevarar alla minnen som inte gör ont längre. Jag fick en ro i hela kroppen. Det är här jag ska vara.

    Men kom till instinkt också, att de som ser mig som de svarta fåret i familjen, skammen i familjen – har inget mer att hämta hos mig. Jag har gått vidare, känner inga känslor (varken hat eller kärlek) utan att de är personer jag har känt en gång i tiden, för längesedan. Men att allt runnit ut i sanden och man har gått vidare utan dom. Känns så jäkla bra just nu. Jag mår bra. Bättre än innan.

    Ingen känner mig längre, bara de som står mig nära idag, som inte har lämnat mig, dömt mig, straffat mig för mina gamla misstag. De är dom som betyder allra mest, det är dom som är min familj. Kött och blod är inte starkast. Kärleken och att se hur personen är idag (och inte då) är det viktigaste.

    Jag har släppt taget av de mörka förflutna, precis som S-B sa att jag skulle göra. Även A sa det, och det är där det ska vara. Även om det innebär att vissa människor från det förflutna, inte är med mig längre. Så får det vara så. Det viktigaste är att jag vet vem jag är, att jag mår bra och att jag kan blicka framåt för alla kan inte det.

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Mina chihuahor,  ♕ Minnen/Barndom,  ♕ My Diary,  ♕ Visste ni?

    Nyss ute med bebisarna..

    Det var så skönt väder, dock blåste det men det är som vanligt när det kommer till Gällivare haha! Inget ovanligt 😉 Nu sitter jag och ska blogga ifatt, har sovit så mycket och igår vart det inte mycket bloggande då man var i Vuollerim (ville inte sitta med mobilen då man träffade folk från barndommen) och det var så mycket man fick höra, saker man inte visste om. Helt otroligt alltså. Men en sak fick jag lära mig; Karma is a bitch. Det har jag själv får erfara så att få höra att karma har nått andra, det gjorde mig lite (ursäkta) men skadeglad.

    Känner mig som en helt annan människa. Jag känner mig fri 🙂 Helt fantastisk känsla om jag ska vara helt ärlig. Något starkare, och ja det är som en rejäl kick av egoboost faktiskt. Jag kan inte beskriva känslan ärligt talat.

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ Minnen/Barndom,  ♕ My Diary,  ♕ Visste ni?

    Det vart just ett sånt avslut som jag hade hoppats på!

    Dags att sova, det har varit en lång men helt underbar dag. Vilket bemötande, alla kramar och värme man fick ❤️ Jag var så välkommen tillbaka och det är mer än nog. Sa till de att efter detta besök lär jag flytta tillbaka som pensionär. Ensam eller inte. Det får tiden utvisa men hem ska jag då ☺️

    Fått ett skönt avslut med huset. Det innehöll så mycket kärlek och värme, nästan så att det kändes som att mamma och pappa var med mig hela tiden. De var de nog säkert.

    Att stå inne i huset, se hur det såg ut idag väckte minnen – bara fina minnen. Jag sa högt till huset; ”Se, jag är tillbaka” ❤️ Älskar det där huset och jag förstår gott och väl att ägaren också gör det!

    Jag är tillfredsställd, långt in i min själ. Den själ som är trasig pga allt ont som hänt mig tidigare, som får mig att bete mig, göra saker som jag gör ibland när livet känns skit. Men även den själ som vill göra allt för mig så att jag ska bli hel igen. Huset hjälpte mig verkligen. Alla barndomsminnen hjälper mig.

    Allt som har hänt, good or bad – det var då. Inte nu!

    Nu kommer jag på fötter igen, tack alla fantastiska människor som jag har mött ❤️ All den värme och kärlek de gav mig i deras kramar. Det är så det ska vara.

    Vänd blad, börja om, lev här och nu. Det är DET du mår bäst av. Folk kommer alltid att såra dig, behandla dig som skit och luft. Men de är inte mer värda än skiten under mina skor. Det finns inte i ditt liv och idag och de kommer aldrig någonsin att få en plats i mitt liv igen. Nej, det är dags att gå vidare. Det är dags att vända blad.

    Jag mår inte riktigt bra efter allt som hänt runt omkring. Fortfarande tankar och funderingar men bara att fara bort för en dag, vara själv och få bukt på saker och ting, det betydde oerhört mycket och jag älskar D för att hon tog sig tid att göra denna trip med mig. För min skull! Det är äkta vänskap och kärlek ❤️

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ My Diary,  ♕ Vänskap/Vänner,  ♕ Visste ni?

    Min bästa vän!

    Älskade Johanna. Vi har känt varandra i 17 år. Du vet allting om mig, du känner mig på djupet. Mina bra och dåliga sidor, och du har aldrig backat undan, du har aldrig lämnat mig. Du har aldrig dömt mig, ifrågasatt mina beslut javisst; det har du gjort men aldrig tvingat mig eller fått mig att ändra mina beslut. Du har heller blivit arg på mig för de. Du har alltid sagt vad du tycker om mina beslut, men aldrig tvingat mig att ta andra. Du har stått vid min sida i 17 år, och jag är bara så glad över att du finns där genom eld och vatten och att du älskar mig villkorslöst. Så en äkta vän ska vara.

    Idag har vi haft världens mest intressanta samtal, och vet ni; i all denna veva kom Emy på facebook messenger så vi två surrade samtidigt som jag pratade med Johanna. Jag är omringad av helt fantastiska människor. Några av de mest viktigaste personerna i mitt liv. Älskar er så mycket! Jag är rik, så jävla rik.

    Samtalet fick mig att må så mycket bättre, nu är jag varken arg ledsen eller förvirrad om någonting. Jag är lugn, avslappnad men slut i psyke och kropp. Tack för det här samtalet gumman. Det gjorde verkligen min dag/kväll.

    I över två timmar satt vi och surrade på om allt mellan himmel och jord, vi var enade om mycket och det kändes så jävla bra.

    Jag älskar dig gumman och jag känner på mig att vi kommer att hålla ihop flera år framöver, många många fler. Du har visat mig vad äkta och sann vänskap innebär.

  • ♕ Åsikter,  ♕ Egobost,  ♕ Känslor/Tankar/Ångest,  ♕ Känslor/Tankar/Funderingar,  ♕ My Diary,  ♕ Stalkers/Haters,  ♕ Svar på tal!,  ♕ Tips!,  ♕ Visste ni?

    Man blir bara så trött…

    Gud vad jag har sovit gott, från 05:00 ungefär till 06:30 men tänkte försöka somna om för mår inte så bra. Har som en klump i mage och bröstkorg. Vill gråta men ändå inte. Så mycket som snurrar i skallen så idag/inatt ska jag bara göra det som får mig att må bra. För jag bryter ihop snart, är inte mig själv och känner saker och ting förändras sakta men säkert inom mig. Bra eller dåligt, det kan jag tyvärr inte svara på. Det kan andra avgöra, inte jag. Men jag tror en del av det hela ligger och bubblar inom mig så ska faktiskt dra upp det här i detta inlägg.

    Jag vet och jag känner att den gamla Tess, kommer fram mer och mer. Den jag var för flera herrans år sedan. Typ då jag träffade Emy för första gången, många minnen dyker upp mer och mer. Den person som jag var då var varken stark, hade inget självförtroende eller självkänsla. Men idag är jag något starkare, jag känner mig så jävla snygg och så jävla bra som person och ja jag har blivit mer kaxig för jag orkar inte ta skit längre. Visst kan folk såra mig men det får stå för dom, och deras misstag. Som vuxen får du stå för de konsekvenser som du orsakat, vare sig du kallat mig för dumma saker, hängt ut och pikat mig i bloggar och fan å hans moster.

    Förr tog jag skit på skit utan att ens yttra mig om det eller ens hade kraften att säga ifrån. Jag lät all ilska, all ledsamhet bubbla inom mig istället. På den tiden lät jag folk trampa på mig, Emy var den som ville jag skulle säga ifrån, och inte tillåta sånt men när jag fått tillbaka Emy i mitt liv, vi har snackat om allt mellan himmel och jord och allt väcks till liv – så har jag börjat med det mer och mer. Och jag vet vem jag vill vara, dock har jag vetat det länge nu därav har jag förändrats som fan. Många som kände mig förr, känner inte mig idag. Ni skulle bli chockade många av er. Men jag har bara en sak att säga till er alla – äntligen har jag kraften att få ner allt jag känner inom mig, svart på vitt ( och ni som tar åt er, ta åt er – ni som inte gör det, tja då har det inte med er att göra)

    Jag tänker inte ödsla tid eller energi på dom som inte bryr sig ett skvatt om mig. Samtal, sms whatever. Ni är ändå inget att ha för vem orkar jaga människor hela tiden? Varför ska jag visa intresse hela tiden? Varför ska jag alltid vara den som hör av mig och väntar i veckor, månader på att andra ska höra av sig. Jag är 37, jag har inte tid, ork eller energi för sånt längre.

    Jag orkar inte ta åt mig vad folk tycker och tänker om mig. Vare sig det handlar om hur jag är som person eller att jag gjorde fejkanvändare för 7 år sedan. De som skiter i mina misstag, de betyder mer för mig än någon annan. Ni andra är, ja jag kan säga att mina hundars bajs är finare än er. Ni får tycka vad fan ni vill om mig, ni känner inte mig. Inte på lång vägar. Ni vet helt ärligt inte vem jag är. Ni tror er veta efter några sms, och samtal “Vi känner Tess för vi har pratat i telefonen, så här är hon” Men när dessa pantade fjollor sitter och dömmer en för de tror sig veta dittan och dattan, att jag är si och jag är så – då sitter jag praktiskt taget och garvar så jag pissar på mig. “Hon tänker ditten och datten” “Hon är faktiskt sån för det har hon bevisat” VAD FAN HAR JAG BEVISAT? NI HAR ALDRIG TRÄFFAT MIG FÖR HELVETE! Plus jag vet vem jag är och hur jag är som person. Det vet inte du. Ingen annan vet egentligen hur jag funkar, vad jag tänker för jag säger inte allt jag tänker. Det är få av mina vänner som vet exakt vem jag är för de har känt mig i snart 20 år. Vem av er har känt mig så länge, räck upp en hand.

    Vem fan bryr sig egentligen? Dessa människor söker detta drama kring mig, få uppmärksamhet av mig och jag är trött. Ni finns bara för att dömma mig. Ingen kan sätta någon jävla diagnos på mig. “Psykopat” “Lögnare” “Mytoman” “Idiot” Sånt där skakar jag bara av mig. Varför ska jag bry mig om glåpord när jag vet exakt vem jag är? Jag kommer att dra något som mamma brukade säga till mig då jag blev mobbad och folk kastade glåpord efter mig “Den som sa det, han/hon var det!” Moget? Inte särskilt men jag tror det ligger ganska mycket i det faktiskt.

    Vill ingen “ödsla” tid på mig och umgås med mig, gör det inte då. Vem orkar ödsla tid på någon som inte bryr sig ett skvatt om mig, varför ska jag som sagt jaga? Jag jagar konstant känns det som. Ja jag är en spontanmänniska, kan få för mig att vilja göra massor med saker men när man märker att folk inte ens vill vara i min närhet så tappar jag suget att ens yttra ett ord till människan igen.

    Jag har förändrats, har hunnit fundera mycket inatt och på morgonen innan jag la mig. Jag har börjat känna efter vad jag vill här i livet, vad jag känner och vad jag inte känner. Jag har nu kommit fram till att visas det inget intresse från folks sidor så ryker de, bort från mitt liv. De som älskar mig för den jag är, som bryr sig och vill ha mig i sina liv, som vill spendera tid med mig – ni får mer än gärna stanna. Men trött på detta mjäkande, där folk tar för givet att de känner mig och vet hur jag är som person – när de inte känner mig för fem jävla öre.

    Jag vill tacka er alla underbara vänner, bekanta, bloggbekanta som jag har fått lära känna. Tack!