♕ Bloggar & Design-arkiv -

Det här med portalbyten & folks ifrågasättningar

Snacket går, folk pratar så fort man byter portal kommer frågan varför. Och har man förklarat anledningarna flera gånger så tröttnar man tillslut.

Jag är en WordPress människa och har alltid varit sen fames.se tiden, en av de bästa portalerna genom tiderna. Tills de la ner och jag upptäckte finest.se, då var jag fast där. Men med stor konkurrens och lite besökare så hoppade jag över till nouw. Men så upptäckte jag delacay och än en gång vart jag fast.

Många tekniska problem har uppstått, men aldrig lessnat utan bara längtat tills allt var åtgärdat och det är de nu.

Jag trivs med mitt val och jag hoppas att det inte blir några fler tekniska problem, det är ju jobbigt som bloggare men nog värre för personalen som säkert har frustrerande bloggare som kommer med sina klagomål.

🌸 T-shirt & halsband hittar ni här🌸

Men jag är fast. Hjärtat skrek av lycka då många nya designer har droppat in och portalen äntligen funkade. Och nu är jag nöjd!

Ska jobba med min header sen när jag orkar och är ledig, allt för att få min blogg perfekt & snygg 🙂

Vars bloggar ni & trivs ni?

Sofia gästbloggar hos mig

Hej alla fina!

Idag tänkte jag ta upp något som är väldigt viktigt enligt mig då många drabbas av detta och man kan känna sig väldigt ensam när man är i det. Jag pratar nämligen om förlossningsdepression så jag tänkte berätta min historia.

Allt började med att min älskade son föddes några veckor för tidigt och bara det var en enorm omställning då man hade ställt in sig på att han skulle komma ett helt annat datum och inte några veckor för tidigt.

Jag minns natten då vattnet gick, där stod jag i chock och inte alls beredd på att han skulle komma just den natten.

Allt gick så fort och helt plötsligt så låg han där på mitt bröst men något var fel. Jag kunde inte känna den där lyckan alla andra gör, jag kunde inte ta mig an honom som jag hade drömt om innan han låg där. Jag fick sån panik för jag förstod inte varför jag kände så och varför jag var rädd för att tex byta hans första blöja, hålla i honom eller trösta honom när han grät. Jag minns att jag även tänkte att det kommer säkert gå över efter en stund men det gjorde det inte. Eftersom han var för tidigt född så fick jag lov att vara kvar på neonatalavdelningen i 2 veckor innan vi fick åka hem. Dagen vi åkte hem så kom ett ljus och jag trodde att allt skulle kännas bra bara jag kom hem men riktigt så blev det inte.

Jag gjorde allt man måste som mamma men jag kände mig inte som en mamma, det kändes lite som att någon enbart gett mig min son och att han inte tillhörde mig. Jag var även rädd för att vara själv med honom för var rädd att inte kunna trösta honom, jag kände mig som en värdelös mamma och att jag inte kunde ge mitt barn den kärlek han förtjänade osv. Det känns och låter hemskt när jag skriver det men det var exakt så jag kände fast jag försökte varje dag att knyta band med honom. Något som var ännu mer hemskt var ju att alla runtom verkligen avgudade sina barn och så kände jag såhär varje dag. Jag som alltid har velat haft barn sålänge jag kan minnas, varför fick jag en förlossningsdepression som förstörde mig?

När jag berättade för människor hur jag faktiskt kände så fick man oftast konstiga blickar eller kommentarer och enligt dom flesta så kommer det gå över men det gjorde det aldrig.

Jag trevade efter all hjälp man kunde få från sjukvården men inget hjälpte och att ha en partner som enbart tröck ner mig gjorde att jag sjönk ännu längre ner och förlorade tillslut mig själv i depressionen. Jag fick aldrig känna på hur det är att vara en mamma för denna historia slutade inte som jag önskade och vad jag menar med det tänker jag skriva i ett annat inlägg.

Med denna historia så vill jag säga till alla er som har/haft förlossningsdepression att ni är inte ensamma.

Jag vet hur det känns och ni är otroligt starka som går igenom detta.

🌸 Läs Sofias blogg här 🌸

Nu funkar bloggen igen

Bloggen har varit nere i ett dygn, Delacay jobbar på att bli en bättre portal och försöker göra portalen snabbare och ännu bättre. De har t.om tagit bort statestiken för att se till så allt går via Google analytics 🙂 Det bästa!

Sovit några timmar inatt, igår somnade jag vid 20.00 tiden med sambon och vaknade 22.00. Rastade hundarna, såg serien jag börjat följa sen vid 04.00 somnade jag i soffan och vaknade vid 08.00 🙂

Har värk i ryggen pga att den här skit soffan 😂

Nu har man fått i sig kaffe och en smörgås med leverpastej och smörgåsgurka. Funderar på att ta en dusch men seg som ett as. Fått så lite sömn och så är det regnväder idag 😅

Hur vet du att din blogg är stor?

Ja hur vet man egentligen är bloggen är stor? Är det antalet läsare? Ja faktiskt så är det en av flera anledningar som kam bevisa det, men det finns många andra tecken också.

Jag kan säga med erfarenhet av att blogga (då jag startade min första blogg runt 2001-2002) Detta är mina personliga åsikter, och kräver inte att andra ska tycka som mig men detta är vad jag tror, är de första tecknerna på att bloggen är stor:

🌸 Du får många kommentarer. Ja det är ett gott tecken, någon som kommenterar om de du har bloggat/skrivit om plus skriver personliga åsikter, och skriver kram på slutet. Och är det så att du svarar på kommentarerna du får, well då fortsätter folk att kommentera och tycker du verkar intressant som person. Får du inga kommentarer, well då kanske du ska byta “samtalsämnen”, i din blogg för då kanske de inte tycker att din blogg är sabla intressant.

🌸 Du får en massa anonyma hat/gnäll kommentarer. Ja jag ledsen att behöva säga det men jag vet att jag faktiskt har en poäng där. Både “Kissie”(Alexandra Nilsson) och många fler stora bloggare håller nog med mig då jag skriver detta; “Hatkommentarer innebär att din blogg börjar bli stor”

Får du en massa gnällande/spydiga hatkommentarer i din blogg från anonyma som stör sig på allt, gnäller om hur du lever ditt liv eller stör sig på det skriver. Det spelar faktiskt ingen roll om du är go, snäll och trevlig mot dina läsare, har köpt ett linne, och vill visa upp ditt nya fynd snygg och tillfixad eller visar upp dig utan smink i myskläder, när du dricker läsk och äter godis.

Oftast handlar det inte alltid om hur du ser ut, vad du har råd att köpa eller hur du ser ut, nej nej det stör sig på allt du gör och skriver. Spelar ingen roll om du skriver något vettigt och bra. De har utsett dig som en person att hacka på, för de har oftast inget själv som de kan jämföra sig med. De som håller på med hat mår oftast så dåligt själva och vill dra ner dig i sitt fall.

Många slutar dessvärre att blogga pga hatkommentarer, men låt de inte vinna för helvete. Du är ju så mycket bättre än de, och det vet du att du är, och du är för bra för att sluta med det du tycker om att göra.

För de första, de är anonyma kräk som inte kan komma med något vettigt att kommentera, allt de vill det är att ha drama och heta diskussioner. Det deras liv går ut på. Drama, drama! Deras liv måste vara sjukt tråkiga, tror ni inte det? Allt de gör, de är att sitta ensamma i sina rum, i sina lägenheter, och när ångesten, ensamheten knackar på så kopplar de upp sig på datorn eller sätter sig med mobilen och näthatar och om de inte får respons på de kommentarer de lämnar hos dig så måste de bara fortsätta hata och fortsätta tills de får respons. Ge dom inte det!

Haters only hate the things they can’t get and the people they can’t be. 😉

🌸 Statestiken växer. Ja där ser du klart och tydligt, läsarna dras till inspirerande och gripande inlägg som du lägger upp. Du kan lätt märka periodvis och vad du bloggat om då. Vissa dras till familjeinlägg, som innehåller bilder på dina barn, barnvagnar och saker du har fått i olika samarbeten. Andra dras till smink, fashion och annat relaterat till skönhet och mode. Medans andra dras till mer personliga inlägg.

Jag anser att du ska blogga om de du själv finner inspirerande, men med statestiken och antalet läsare, well go for it. Du märker ju själv tack vare statestiken, vad dina läsare tycker om att läsa i din blogg. Fortsätt kämpa så ska du se att du bara växer.

Och för guds skull; var bara dig själv 🙂

Näthat & Kissie tar ord

När jag loggade in på instagram var det en tjej som hade skickat ett meddelande till mig. Hon hade drabbats av näthat på Snapchat. Jag blev väldigt ledsen för hennes skull och nej jag kommer inte gå ut med vem hon är, gör jag det kan det bli värre. Men vill att hon ska veta att jag står på hennes sida.

Jag förstår faktiskt inte grejen med att skriva taskiga saker till andra. Vare sig man är anonym eller inte? Mår man så jävla dåligt att man har det behovet, att man måste trycka ner andra? Men mår man så mycket bättre efteråt? Jag förstår inte. Eller jo, jag förstår varför folk håller på. De har inga liv, det mår skit & uppenbarligen är de sorgliga människor som är besatt av andra människor.

Kissie tar ord!

Så om man tänker efter inser man att personer som skriver elaka saker på nätet egentligen har ett problem med sig själv. För det är inte friskt att störa sig så himla mycket på en annan människa. Så vem är det egentligen mest synd om? Jo personen bakom skärmen som skriver allting för hen mår inte bra. På riktigt alltså. Att hamna i den där onda cirkeln av negativa tankar kan förstöra ditt liv, du blir bitter, arg och förbannad. Och det kommer fortsätta att leda till dåliga saker (law of attraction).

  • Det är inte dig det är fel på
  • Det är personen/personerna som näthatar som gör fel
  • Du är intressant nog för att folk ska lägga ner sin tid på.
  • Uppmärksamma inte hatet, det är uppmärksamheten dom innerst inne vill åt.

Kissie tar ord!

Jag tror konsten med det hela är att försöka förstå varför folk beter sig som dom gör.. Vad skulle få DIG att skriva en elak kommentar till någon annan? Kanske du har en dålig dag, dålig vecka, arg på någon i familjen.. Om du tänker så förstår du kanske att personen som mobbar dig har större problem än vad du kommer få av den där fjantiga kommentaren. Tyck synd om människan som skriver istället för att bli påverkad. För det är synd att behöva må så dåligt så man försöker trycka ner andra. Det är synd att den människan är så bitter, för det är jäkligt tragiskt eller hur?

Det här med bloggportaler

Att vara på Delacay igen känns som en familj, det finns fantastiska bloggare på denna portal. Det är ingen chatt eller livechatt här utan känns så seriöst och lugnt. Inte någon press på något det bara är 🙂

Sen personalen som skriver så söta snälla saker till en, förklarar och hjälper en så fort det är något. Och ärlighet varar längst så har pratat lite med de om saker och ting.

Jag ångrar att jag svek Delacay och deras personal och gick tillbaka till Nouw. Jag hade inget tålamod med all bugg och stril då jag bloggade och ändå visste jag att de skulle fixa problemen, att allt skulle bli bättre då hela deras portal är fixad en gång gör alla. Snabbare och bättre servrar.

Sen tidigare (ärlighet varar längst) så hade jag problem att blogga när jag var på jobbet, eller långt hemifrån. Gick inte att ladda upp bilder eller publicera ett inlägg. Kontaktade Inleed som sa att min ip var blockad av någon skum anledning. De blockerade upp min mobila ip men funkade inte då heller.

Men nu funkar det därför är kat tillbaka. Skit samma om jag inte kan ladda upp en header, eller fixa designen. Jag kan ändå blogga som vanligt 🙂 Även då jag är ute på äventyr.

Liksom då fames.se fanns. Den portalen hade grym design och grym personal. Men vet inte varför de la ner men saknar den. Lite av den känsla fames gav mig då, ger Delacay mig nu. Jag vet jag hör hemma här – Blondina of Delacay.com 😉

Har testat så många portaler var bra, finest.se var jag och bloggade på förut men nu ska tydligen de lägga ner också. Lite trist det var en bra portal 🙁

Nåja trivs bra här och nu tänker jag inte flacka runt mer 🙂 Känns bra här och nu lämnar jag inte Delacay. Nu är jag där jag hör hemma och så länge jag trivs och får inspiration så stannar jag 😀

Trivs ni på portalen ni bloggar på? Har ni känt det verkligen är rätt som jag gör nu?

33 kommentarer besvarade och inte alls jobbigt att byta portal

Hallå babes! ☺️

Här sitter jag medans sambon drog iväg för att handla 🙂 Får se vad vi ska äta. Ikväll ska jag ta ett glas vitt vin eller en öl och njuta av semestern 😉

Har svarat på 33 kommentarer 😀 Peuuuw! Nu känns det bra – hunnit ikapp lite och efter midsommar ska min blogg vara klar med allt så ska uppdatera med en ny header och allt vad det är. Förhoppningsvis funkar allt då 🙂

Är glad att Delacay är under konstruktion och byter servrar mm, tror att den här portalen kan bli riktigt stor 🙂 Gillar den jättemycket – därför jag inte kunde hålla mig borta. Och nej det är inte jobbigt att byta portal, så länge man är inriktad på vars man vill blogga, och verkligen ger sig fan på det så är det inte jobbigt alls. Inte ansträngande att byta heller 🙂 Man ska väl blogga där man trivs mest eller har jag fel?

Ska lägga på en makeup tänkte jag och sen ska vi ha en underbar midsommar. Vad vi ska hitta på? I dont know 😀

🌸 Glad midsommar alla! 🌸

Typiskt oss!

Som bloggare måste man passa sig för några saker. Dels för dessa bloggare kan lätt sluta besöka din blogg, de kan ta avstånd eller värre. Men visst, alla bloggare pikar varandra pga olika skäl. Var väl Kissie (Alexandra Nilsson) som började med detta för flera år sedan vilket ledde till bloggbråk och pang – hennes blogg blev jättestor.

Men såna drömmar kan spricka rätt så fort då allt sparas på nätet det du skriver om andra inklusive de personer du aldrig har träffat, eller de du egentligen inte känner. Det du lägger ut om andra sårar och skadar – fråga mig. Finns 2-3 personer jag aldrig kommer att förlåta, ta tillbaka. De gick över en gräns, en gräns hos mig som var nådd och inget de gör eller säger kan ändra på det då detta har pågått sen 2013.

Men här är några punkter med pikar som vi bloggare brukar köra med 😂 Känner ni igen er?

👉🏻 Att pika andra bloggare som byter portaler/bloggar.

Vare sig om de är i en Hiss eller Diss lista eller bara ett vanligt inlägg så klagar vi på varandra så fort vi byter portaler till höger och vänster och de roliga är; de som gnäller och pikar om detta har själva bytt portaler lika ofta som andra byter trosor. Dubbelmoral finns överallt. Men jag är mer i tänket att; alla måste blogga där de vill, där de trivs bäst och får mest energi och motivation till att blogga. Jag fastnade för Delacay och jag stannar här nu. Dels för att jag är en WordPress människa och dels för att jag fick mest respons från läsare, samt fler samarbeten och portalen är enkel.

Men kom ihåg, sluta pika på folk som byter portaler titt som tätt, speciellt när du själv håller på med det 😉 Du blir lätt omtalad, folk tar illa vid sig och ser dig som en hycklare.

👉🏻 Bloggare klagar på andra portaler så fort det blir strul.

Det vanligaste vi bloggare gör är att så fort det är lite strul på en portal så gnäller vi, hänger ut portalen och ger kritik istället för att tänka på konsekvenserna och anledningen till varför de strular.

Nouw t.ex har så sjukt många bloggare så ibland blir deras servrar så överbelastade så de strular lite, och buggar uppstår.

Delacay har precis fått nya servrar, de har fått fler och fler besökare och nya bloggar att deras servrar inte klarade av allt så de fick uppgradera. Och det är bra, även om min blogg inte funkar till 110% just nu så är det på god väg. Jag ser framemot en framtid med denna underbara portal tillsammans med världens bästa personal.

Akta er för vad ni skriver om en portal, det kan sluta med att ni skriver något som leder till en stämning eller avstängning dvs du kan ej registrera dig där längre i framtiden.

Im back for good!

Begriper inte hur mycket man ens kan sakna en portal, det dröjde inte länge så behövdes bara en endaste dröm då jag låg och vilade med sambon, det är här jag hör hemma. Blondina of Delacay.com – sjukt va? Men när man loggar in är det helt enkelt kaos, inget är i sin ordning. Rutan jag skriver i nu, är minimal..ärligt talat.

Jag vet att de har flyttat portalen, säkert uppgraderat servrar mm men det är kaos just på min blogg. Jag kände nu på nouw det är något som inte känns rätt men det gjorde det alltid här, så jag måste vidare. Jag har känt ett bra tag att jag älskar nouw, portalen är awsome MEN jag är en wordpress människa. Och det är något speciellt jag är ute efter då jag bloggar och tydligen har Delacay allt!

Har varit väldigt kluven – LÄNGE angående att lämna Delacay och det har känts så fel och det tyder på mycket, eller?

Och Delacay har en snygg look så att säga, stilren och vuxen inte en massa kladd, chatt mm. Och de tar sina bloggarare seriöst plus har man önskemål försöker de uppfylla de.

Just nu kan jag inte lägga ner mer energi i inlägget för inga verktyg finns förtillfället, och märkte att jag heller inte kunde ladda upp någon bild i något inlägg så skriver via mobilen men jag hoppas att de blir ordning snart på min blogg så allt blir som vanligt 🙂 Har iallafall skickat ett meddelande och jag hoppas att detta åtgärdas snart 🙂

Vad är det för fel på er?

Ej sponstrat inlägg

Fick ett meddelande av min vän Evy, där hon var rätt så upprörd över en kommentar där någon hade kallat sig för Tess. Det jag brukar kalla mig, dock inte då jag kommenterar bloggar då kallar jag mig alltid för Blondina. Jag förstår dock inte hur folk kan vara så avundsjuk på folks relationer till mig att de måste låtsas vara jag, och kommentera mina nära och käras bloggar för att sabotera, eller snacka skit?! Har ni något fel i huvudet eller mår ni så jävla dåligt över att jag inte vill vara vän med er, så ni måste sabotera de relationer jag har? Ni måste ju låsas in på psyket eller något. Fy fan!

Släpp taget om mig, detta beteende gör knappast att jag kommer krypandes till er och kysser era äckliga fula fötter och vill bli vän med er. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ ER? Fattar inte ni att ni har gått alldeles för långt, det ni gör är inte friskt eller normalt. Släpp taget om mig bara, skaffa er ett jävla liv, ett jobb eller andra vänner så ni för en gångs skull bara kan gå vidare för uppenbarligen har ni inte gjort det, då ni försöker sabotera för mig. Fy fan säger jag bara.

Jag tycker faktiskt om Evy, en helt underbar tjej med skinn på näsan som får så sjukt mycket näthat där jag försöker försvara henne och stötta henne. Om folk flyger på mig sen, det skiter jag blanka fan i. Deras problem inte mitt, men man ska låta mina vänner vara. Så enkelt är det. Och jag hoppas att vi en dag kan ses.

Dressen hittar ni på Madlady.se

Nu har man äntligen semester så då passar jag på att ta lite städning pö om pö, varje dag. Orkar inte ta allt på en gång, det har jag ingen motivation eller kraft till. Är fortfarande lite förkyld men inte så extremt som det var i helgen men jag kämpar på så mycket som jag orkar med.

Tänkte faktiskt ta sovrummet idag och fixa i ordning, rensa och greja men jag hamnade i disken istället och det tog sin lilla tid. Men allt har sin tid, jag hinner. Jag är iallafall nöjd med min tillsats idag i hemmet.