Innan jag dör

Jag är en sån som älskar musik. Den musik som väcker känslor inom mig. Jerry Williams får mig att tänka på pappa. Elvis Presley och Lasse Berghagen får mig att tänka på mamma. Det går liksom på bara en sekund så är de där, med mig. Jag behöver bara lyssna på en låt med de, blunda och “bom” minnerna finns där. Underbart!

DSCN3937

Många glömmer, när någon går bort. Det kanske är för mycket sorg? Jag hade mycket sorg förr, minns inte så mycket då jag var så djupt i sorgen i flera år men nu, sen jag flyttade “hem” igen. Upp till mina “rötter”, Allt väcks till liv och kanske är det pga vem jag är med idag?

Att ligga bredvid honom och hålla om honom, sen känna hur tårarna börjar rinna nerför mina kinder. Känna trygghet, kärlek och lugnet. Inte hänt förr, så här starkt – kan man känna så för en annan människa? Jag trodde inte att det var möjligt men tydligen så är det de. Om det är rätt.

Men jag kommer aldrig att glömma, kommer aldrig glömma alla sommarminnen då jag sprang barfota på baksidan om huset, nyduschad med mitt fuktiga långa hår som piskade mig i ansiktet. Jag brydde mig inte om att mamma klagade på att jag skulle skita ner fötterna med grönska och annat. Jag kände mig fri. Jag kände mig levande, precis som jag gör nu. Jag vill göra det igen. Ja, jag vill springa barfota på baksidan om huset igen. Jag vill känna mig fri. Jag vill känna mig levande igen.

Innan jag dör.

2 svar på “Innan jag dör”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *